Anna-Maria Aström
Biographic Data
| ID | 871449 |
|---|---|
| NAME | Anna-Maria Aström |
| GIVEN NAMES | Anna-Maria |
| FAMILY NAME | Aström |
| SIGNATURE | ÅSTRÖM A |
| AFFILIATIONS | Åbo Akademi University |
| VERIFIED | No |
| TOTAL WORKS | 33 |
| TOTAL CITATIONS | 0 |
| WORKS AS AUTHOR | 33 |
| WORKS AS EDITOR | 0 |
| FIRST PUBLICATION YEAR | 1987 |
| LATEST PUBLICATION YEAR | 2023 |
| H-INDEX | 0 |
Budkavlen 2004
I senmodemitetens och globaliseringens kölvatten får traditioner och förhållningssätt till den egna historien nya uttrycksformer och betydelser. Ämnen som rör etnologin och folkloristiken synnerligen starkt är bl.a. musealiseringsprocesser och de förändrade former de kan anta, men tiden har medfört även helt nya museibruk, där gångna tider dramatiseras och iscensätts med nya mera spektakulära medel. Orden iscensättning och dramatisering stiger fr…
Hem och familj
Temat för Budkavlen 2009 är familjen och hemmet. Vad det gäller vartdera temat framgår i många av årets artiklar att man ofta lever med två föreställningar, det ideala tillståndet, som man ständigt försöker uppnå eller åtminstone har i sinnet och det aktuella där det förekommer brister och missförstånd. Då gäller det inte bara att olika samfund har olika familjemodeller och modeller för hur idealfamiljen skall se ut eller ett idealt hem skall för…
What is a Swedish Ethnology in Finland?
In his article Five ethnologies – the rise of Finnish ethnology from a Finland-Swedish point of view, prof. Nils Storå has characterised the development of Ethnology in Finnish and in Swedish not as dichotomised striving for two unique kinds of ethnology based only on two languages in Finland but as five paths that together make the history more diverse and sometimes overlapping, sometimes not. The article looks for the roots in different spheres…
Budkavlen 2000
Detta nummer av Budkavlen är ett kvinnonummer i den meningen att fyra artiklar av sju behandlar ämnen som angår kvinnor eller ligger kvinnor nära. Barnafödandet enligt kvinnornas egna berättelser, unga kvinnors inställning till sin kropp i förhållande till rådande kvinnoideal, kvinnors speciella förhållande till sina trasmattor och kvinnor och matlagning analyseras som uttalade kvinnliga erfarenheter, av sig själva och sitt liv och sitt förhållan…
Hem och familj
Syftet med denna artikel är att utgående från ett stort antal minnesskildringar utreda hur man i efterkrigstidens borgerligt betonade hem inrättade sitt boende i de bostäder som bildade stommen i Helsingfors innerstad. Syftet är också att utröna vilka boendeidealen var, hur man strävade att förverkliga dem och hur man gjorde en åtskillnad mellan privata och mera offentliga ytor i hemmen. De som höll i trådarna var familjerna som bebodde och nyttj…
Budkavlen 2001
Om Budkavlen 2000 kunde betraktas som ett kvinnonummer, kan Budkavlen 2001 etiketteras som ett mansnummer. Samtliga artiklar berör mannen eller specifikt manliga sysselsättningar. Detta har varit en medveten strävan. I proseminariet i etnologi hösten 2000 var genderproblematiken aktuell och proseminaristerna valde bland ämnen som hade med könskonstruktion och könsidentitet att göra. Det faktum att tre uppsatsskrivare valde en manlig problematik h…
Rumslighet och rörlighet
Budkalven 2013 tar sig an begreppen rumslighet och rörlighet och utgör samtidigt ett experimentellt nummer i det att också essäartade artiklar får utrymme. Sedan länge har plats och rum utgjort viktiga teman inom kulturvetenskaperna, genom att man poängterat människans territoriella natur (Ina-Maria Greverus redan 1970) och under senare tid människans rumsliga tillhörigheter. Å andra sidan har rummet utgjort en kategori som man ständigt har varit…
The Capital as Symbol and Meaning
An analysis of the structures in Helsinki which convey meaning to both outsiders and to those who live there must be based on the history of the town, and on the capital as an incarnation of the country itself. Historically, Finland was part of Sweden until 1809, and between that and 1917 it was part of Russia. During that period, in 1812, Helsinki was proclaimed the capital of the Grand Duchy of Finland. In the latter part of the 19th century, m…
Who is allowed to belong?
In spring 2013 the XII Finnish-Hungarian-Estonian Symposium was held in Turku. This is one of the opening speeches,held by professor Anna-Maria Åström from Åbo Akademi University, who has participated in the symposiums over the years.
Sveaborg
En kort färd med färja skiljer Helsingfors från fästningen Sveaborg som uppfördes för det svenska rikets försvar i mitten av 1700-talet. År 1991 valdes Sveaborg till Unescos lista över världskulturarv för att representera en unik militär anläggning med vittnesbörd också om fartygsbyggnadskonsten. Fästningsverket med bastioner – det största i Sveriges fästninghistoria – som slingrar sig på de höga kullarna på öarna har sedan 1970-talet omsorgsfull…
Norden och Europa
Detta nummer av Budkavlen ägnas temat Norden och Europa. Den nordiska folklivsforskningen har under 1900-talet haft en stark position och det jämförande perspektivet har satt djupa spår i det nordiska traditionsvetenskapliga tänkandet. Det oaktat har varje land också haft sina egna vetenskapliga skolor och traditioner. Visavi det europeiska tänkandet var man såväl tagande som givande part. Detta nummer ägnas följaktligen studier om hur etnologin …
Budkavlen 2005
Detta nummer av Budkavlen handlar om olika sätt att förhålla sig till det förflutna och olika sätt att förstå och förmedla historia. Inom såväl historievetenskapen som traditionsvetenskaperna har man under den senmoderna eran, där historieintresset vuxit och delvis fått andra uttrycksformer än tidigare, intresserat sig just för hur man använder sig av historia. Man förutsätter då att det finns en historievetenskapens bild av det förflutna och oli…
Budkavlen 2015
Med temat ålder och generation pekar årets häfte av Budkavlen på människans livslopp och olika företeelser som sammanhänger med olika generationer och olika åldrar. Det visar sig också i artiklarna att inte bara olika generationer har sina olika uttryck utan att också genus starkt spelar in. Så handlar de första tvåartiklarna främst om unga män, den första om att fältarbeta bland skolpojkar och också bland flickor, och den andra om unga vuxna män…
Budkavlen 2006
Temat för detta nummer av Budkavlen är tiden och isynnerhet den förflutna tiden. Historiskt uppfattas tiden antingen som en kronologi, där händelser och skeden följer på varandra, eller som skedena själva i form av perioder som avlöser varandra. Här i etnologisk-folkloristisk belysning blir sättet att uppfatta tiden dels förankrat i de medagerandes uppfattningar, men också hur tidsperioderna sedermera förankras, och hur de kan förstås i ett senar…
Rumslighet och rörlighet
Budkavlen 2013 behandlar rumslighet och rörlighet. I fokus står olika sätt att tillägna sig platser, att ta sig från plats till plats men också en platsens fl yktighet och rotlöshet som präglar det hektiska senmoderna livet. Platsers aura, image och brand samt den upplevande individen synas också. Tids- och rumsmässigt spänner artiklarna från folklorens mytiska tider och evige vandrare, 1800-talets herrgårdsmiljöer till moderna storstadsrum, natu…
Budkavlen 2014
Budkavlen 2014 ägnas frågeställningar om kulturarvet ur några speciella synvinklar. Dels är det fråga om hur kulturarvet överhuvudbörjar nyttjas som begrepp i Svenskfinland, dels hur vissa materiella produkter såsom t.ex. kvinnlig hemslöjd börjar betraktas som ett kulturarv inte bara värt att bevaras utan även vidareutvecklas. Den första vågen att nyttja kulturarvet – också med ekonomiska förtecken – uppstod redan på 1920-talet. I vår tid finns o…
Bilden och fotografiet
Detta nummer av Budkavlen handlar om bilder och fotografier. Med de senaste årens allt mer påträngande bildflöde har det blivit angeläget för både etnologin och folkloristiken att ge akt på hur olika typer av bilder påverkar oss och hur vi också med hjälp av bilder får ett grepp om vår verklighet. En typ av bilder som de flesta nuförtiden är med om att skapa är fotografier, isynnerhet som den nutida tekniken gör det möjligt att snabbt, i realtid,…
Budkavlen 2002
Teman för artiklarna i detta nummer av Budkavlen är prydnadsföremål, hantverk, gårdsgrupper, hembygden, fastlagen och döden samt fotboll. Sånär som på det sista temat kunde man tro att vi har att göra med synnerligen traditionell etnologi och folkoristik. Att så inte är fallet bevisas av artiklarna en för en. Det som dock är intressantare att notera är att en viss traditionstrohet vad gäller ämnesvalet samtidigt fortsätter att profilera våra vete…
Professor Nils Eugen Storå 1933–2023
Nekrolog över professor Nils Eugen Storå 1933–2023.
Budkavlen 2016
Temat för årets häfte av Budkavlen är arbete och engagemang. Med dessa teman har vi velat vända oss mot viktiga sektorer och fält som gör att samhället fungerar. En annan orsak är den att arbete och engagemang också är viktiga för individen, för via dem ingår man i större sammanhang. Via arbete och engagemang kan olika individer och olika grupper gemensamt nå en tillfredställelse och stärka sin identitet. I arbete är det ofta fråga om att omstöpa…
Arbete och engagemang
Temat för detta nummer av BUDKAVLEN är Arbete och engagemang. Arbete har av tradition varit ett viktigt fält för etnologin, medan folkloristiken ofta ägnat sig åt hur människorna engagerar sig för olika ändamål. Med artiklarna får vi nya synpunkter på arbete, arbetslag och arbetsprocesser. Vi får bl. a. ta del av en hisnande historia om hur uppskruvade krav på engagemang i arbete kunde få ödesdigra följder – här gäller det ett detektivöde i 1920-…
Krig och konflikter
Detta nummer av Budkavlen behandlar krig och konflikter med hjälp av etnologiska och folkloristiska metoder. I fokus står framför allt andra världskriget och dess följder för Finlands del. Det är “barnbarnsgenerationens” forskare som tagit upp ämnet ur olika synvinklar och med olika material. Främst analyseras individens upplevelse av kriget och också kriget ur den synvinkel som individer tillhörande den svenskspråkiga befolkningen hade. Så är t.…
Tidigmoderna ting
Recension av: Early Modern Things. Objects and their Histories, 1500–1800. Ed by Paula Findlen. Routledge, London and New York 2013. 389.p.
Budkavlen 2017
Budkavlen 2010
Budkavlen 2010 är ett blandat nummer. Här finns etnologiska artiklar och folkloristiska, här finns en blandning av moderna och gångna fenomen under lupp och här finns ett spektrum av olika sociala och språkliga miljöer beskrivna. Gemensamt är anslaget, att man utgår från nuet eller åtminstone en nutida vetenskaplig ståndpunkt till de fenomen man vill beskriva. Ett annat gemensamt drag för alla artiklar är det att det inte är individen som sådan s…
No prominent works on this page.
Current Activities
L'ethnologie suédophone en Finlande
Minorité linguistique au statut national semblable à celui des Finlandais, les suédophones ont consolidé leur position notamment à l'université d'Åbo et la Société littéraire suédoise. Une ethnologie florissante s'est développée avec une chaire d'ethnologie créée à Turku en 1919 et à Helsinki, en 1937, des Archives de culture populaire. Récemment, ces ethnologues se sont intéressés au littoral, à la ville, aux stéréotypes ethniques, aux mentalité…
Anciennes et nouvelles aristocraties
Sans rien ignorer des spécificités de différentes aristocraties, anciennes et nouvelles, et des groupes qui les constituent, les auteurs de cet ouvrage tentent plutôt de les confronter, de rechercher les caractères communs qui les soudent, les différences qui les séparent et, plus encore, les fondements de clivages souvent ambigus entre aristocrates et non-aristocrates. Leur ambition est tout à la fois de présenter des études de cas précises réal…
Budkavlen i början av 2000-talet
Inga abstrakt i detta nummer
Budkavlen 2004
I senmodemitetens och globaliseringens kölvatten får traditioner och förhållningssätt till den egna historien nya uttrycksformer och betydelser. Ämnen som rör etnologin och folkloristiken synnerligen starkt är bl.a. musealiseringsprocesser och de förändrade former de kan anta, men tiden har medfört även helt nya museibruk, där gångna tider dramatiseras och iscensätts med nya mera spektakulära medel. Orden iscensättning och dramatisering stiger fr…
Hem och familj
Temat för Budkavlen 2009 är familjen och hemmet. Vad det gäller vartdera temat framgår i många av årets artiklar att man ofta lever med två föreställningar, det ideala tillståndet, som man ständigt försöker uppnå eller åtminstone har i sinnet och det aktuella där det förekommer brister och missförstånd. Då gäller det inte bara att olika samfund har olika familjemodeller och modeller för hur idealfamiljen skall se ut eller ett idealt hem skall för…
What is a Swedish Ethnology in Finland?
In his article Five ethnologies – the rise of Finnish ethnology from a Finland-Swedish point of view, prof. Nils Storå has characterised the development of Ethnology in Finnish and in Swedish not as dichotomised striving for two unique kinds of ethnology based only on two languages in Finland but as five paths that together make the history more diverse and sometimes overlapping, sometimes not. The article looks for the roots in different spheres…
Budkavlen 2000
Detta nummer av Budkavlen är ett kvinnonummer i den meningen att fyra artiklar av sju behandlar ämnen som angår kvinnor eller ligger kvinnor nära. Barnafödandet enligt kvinnornas egna berättelser, unga kvinnors inställning till sin kropp i förhållande till rådande kvinnoideal, kvinnors speciella förhållande till sina trasmattor och kvinnor och matlagning analyseras som uttalade kvinnliga erfarenheter, av sig själva och sitt liv och sitt förhållan…
Hem och familj
Syftet med denna artikel är att utgående från ett stort antal minnesskildringar utreda hur man i efterkrigstidens borgerligt betonade hem inrättade sitt boende i de bostäder som bildade stommen i Helsingfors innerstad. Syftet är också att utröna vilka boendeidealen var, hur man strävade att förverkliga dem och hur man gjorde en åtskillnad mellan privata och mera offentliga ytor i hemmen. De som höll i trådarna var familjerna som bebodde och nyttj…
Budkavlen 2001
Om Budkavlen 2000 kunde betraktas som ett kvinnonummer, kan Budkavlen 2001 etiketteras som ett mansnummer. Samtliga artiklar berör mannen eller specifikt manliga sysselsättningar. Detta har varit en medveten strävan. I proseminariet i etnologi hösten 2000 var genderproblematiken aktuell och proseminaristerna valde bland ämnen som hade med könskonstruktion och könsidentitet att göra. Det faktum att tre uppsatsskrivare valde en manlig problematik h…
Rumslighet och rörlighet
Budkalven 2013 tar sig an begreppen rumslighet och rörlighet och utgör samtidigt ett experimentellt nummer i det att också essäartade artiklar får utrymme. Sedan länge har plats och rum utgjort viktiga teman inom kulturvetenskaperna, genom att man poängterat människans territoriella natur (Ina-Maria Greverus redan 1970) och under senare tid människans rumsliga tillhörigheter. Å andra sidan har rummet utgjort en kategori som man ständigt har varit…
The Capital as Symbol and Meaning
An analysis of the structures in Helsinki which convey meaning to both outsiders and to those who live there must be based on the history of the town, and on the capital as an incarnation of the country itself. Historically, Finland was part of Sweden until 1809, and between that and 1917 it was part of Russia. During that period, in 1812, Helsinki was proclaimed the capital of the Grand Duchy of Finland. In the latter part of the 19th century, m…
Who is allowed to belong?
In spring 2013 the XII Finnish-Hungarian-Estonian Symposium was held in Turku. This is one of the opening speeches,held by professor Anna-Maria Åström from Åbo Akademi University, who has participated in the symposiums over the years.
Sveaborg
En kort färd med färja skiljer Helsingfors från fästningen Sveaborg som uppfördes för det svenska rikets försvar i mitten av 1700-talet. År 1991 valdes Sveaborg till Unescos lista över världskulturarv för att representera en unik militär anläggning med vittnesbörd också om fartygsbyggnadskonsten. Fästningsverket med bastioner – det största i Sveriges fästninghistoria – som slingrar sig på de höga kullarna på öarna har sedan 1970-talet omsorgsfull…
Norden och Europa
Detta nummer av Budkavlen ägnas temat Norden och Europa. Den nordiska folklivsforskningen har under 1900-talet haft en stark position och det jämförande perspektivet har satt djupa spår i det nordiska traditionsvetenskapliga tänkandet. Det oaktat har varje land också haft sina egna vetenskapliga skolor och traditioner. Visavi det europeiska tänkandet var man såväl tagande som givande part. Detta nummer ägnas följaktligen studier om hur etnologin …
Budkavlen 2005
Detta nummer av Budkavlen handlar om olika sätt att förhålla sig till det förflutna och olika sätt att förstå och förmedla historia. Inom såväl historievetenskapen som traditionsvetenskaperna har man under den senmoderna eran, där historieintresset vuxit och delvis fått andra uttrycksformer än tidigare, intresserat sig just för hur man använder sig av historia. Man förutsätter då att det finns en historievetenskapens bild av det förflutna och oli…
Budkavlen 2015
Med temat ålder och generation pekar årets häfte av Budkavlen på människans livslopp och olika företeelser som sammanhänger med olika generationer och olika åldrar. Det visar sig också i artiklarna att inte bara olika generationer har sina olika uttryck utan att också genus starkt spelar in. Så handlar de första tvåartiklarna främst om unga män, den första om att fältarbeta bland skolpojkar och också bland flickor, och den andra om unga vuxna män…
Budkavlen 2006
Temat för detta nummer av Budkavlen är tiden och isynnerhet den förflutna tiden. Historiskt uppfattas tiden antingen som en kronologi, där händelser och skeden följer på varandra, eller som skedena själva i form av perioder som avlöser varandra. Här i etnologisk-folkloristisk belysning blir sättet att uppfatta tiden dels förankrat i de medagerandes uppfattningar, men också hur tidsperioderna sedermera förankras, och hur de kan förstås i ett senar…
Rumslighet och rörlighet
Budkavlen 2013 behandlar rumslighet och rörlighet. I fokus står olika sätt att tillägna sig platser, att ta sig från plats till plats men också en platsens fl yktighet och rotlöshet som präglar det hektiska senmoderna livet. Platsers aura, image och brand samt den upplevande individen synas också. Tids- och rumsmässigt spänner artiklarna från folklorens mytiska tider och evige vandrare, 1800-talets herrgårdsmiljöer till moderna storstadsrum, natu…
Budkavlen 2014
Budkavlen 2014 ägnas frågeställningar om kulturarvet ur några speciella synvinklar. Dels är det fråga om hur kulturarvet överhuvudbörjar nyttjas som begrepp i Svenskfinland, dels hur vissa materiella produkter såsom t.ex. kvinnlig hemslöjd börjar betraktas som ett kulturarv inte bara värt att bevaras utan även vidareutvecklas. Den första vågen att nyttja kulturarvet – också med ekonomiska förtecken – uppstod redan på 1920-talet. I vår tid finns o…
Bilden och fotografiet
Detta nummer av Budkavlen handlar om bilder och fotografier. Med de senaste årens allt mer påträngande bildflöde har det blivit angeläget för både etnologin och folkloristiken att ge akt på hur olika typer av bilder påverkar oss och hur vi också med hjälp av bilder får ett grepp om vår verklighet. En typ av bilder som de flesta nuförtiden är med om att skapa är fotografier, isynnerhet som den nutida tekniken gör det möjligt att snabbt, i realtid,…
Budkavlen 2002
Teman för artiklarna i detta nummer av Budkavlen är prydnadsföremål, hantverk, gårdsgrupper, hembygden, fastlagen och döden samt fotboll. Sånär som på det sista temat kunde man tro att vi har att göra med synnerligen traditionell etnologi och folkoristik. Att så inte är fallet bevisas av artiklarna en för en. Det som dock är intressantare att notera är att en viss traditionstrohet vad gäller ämnesvalet samtidigt fortsätter att profilera våra vete…
Professor Nils Eugen Storå 1933–2023
Nekrolog över professor Nils Eugen Storå 1933–2023.
Budkavlen 2016
Temat för årets häfte av Budkavlen är arbete och engagemang. Med dessa teman har vi velat vända oss mot viktiga sektorer och fält som gör att samhället fungerar. En annan orsak är den att arbete och engagemang också är viktiga för individen, för via dem ingår man i större sammanhang. Via arbete och engagemang kan olika individer och olika grupper gemensamt nå en tillfredställelse och stärka sin identitet. I arbete är det ofta fråga om att omstöpa…
Arbete och engagemang
Temat för detta nummer av BUDKAVLEN är Arbete och engagemang. Arbete har av tradition varit ett viktigt fält för etnologin, medan folkloristiken ofta ägnat sig åt hur människorna engagerar sig för olika ändamål. Med artiklarna får vi nya synpunkter på arbete, arbetslag och arbetsprocesser. Vi får bl. a. ta del av en hisnande historia om hur uppskruvade krav på engagemang i arbete kunde få ödesdigra följder – här gäller det ett detektivöde i 1920-…
Humanities (24 works) · Art (21 works) · Philosophy (20 works) · Political science (14 works) · Historical and Archaeological Studies (12 works) · Religious studies (12 works) · Social and Educational Sciences (9 works) · Business (3 works) · History (3 works) · Research in Social Sciences (3 works)